Det är något visst med att forma med händerna. Något vi inte riktigt kan låta bli. Här visas ett axplock av föremål som kommit till när tanken fått samarbeta fullt ut med händerna.
Anslagstavlan känner ni igen nu. Den tillkom för några år sedan när barnen bidrog med verk från förskolan nästan varje dag. Jag sökte en plats att samla dem och låta dem skina, för att sedan successivt bytas ut mot nya fantastiskheter. Nu får anslagstavlan ett andra liv i den virtuella världen.
Tekannan har många år på nacken men vi gillar den. Här har tänkandet styrt mest men så är leran också lite mer egensinnig och bidrar med härliga oregelbundenheter. När man väl valt rätt trästycke och ritat några streck direkt på träet, så är det yxan och kniven som aktivt får forma under arbetets gång
